Värm mer öl och bröd,
län madam Wingmarks kanna,
lägg kummin i, Susanna,
värm vår stora kopparpanna
illene röd!
Fort bädda en säng
med svandun, silkestäcken;
gesvint, precist på fläcken,
vagga, stol och mässingbäcken,
skaffa i fläng!
Stäng dörren, stäng!
Fäll gardinerna helt sakta;
Astrild, kom, din nymf uppvakta,
kom och hennes glans betrakta,
hennes känslor vänta ömt ditt understöd.
Renskt vin, mjölk och mjöd,
mer ölostvassla, kära!
Mer, socker, ingefära,
allt vad skönt hon vill begära!
Lätta dess nöd!
Sjung nymfen en sång,
dess hjärta ängsligt brinner;
det blod där inne rinner
snart en ljuvlig svalka finner,
delar sitt språng,
Skönhet, vad tvång!
Tusen dödar kring dig stimma;
ända i din kärlekstimmma
måste du en död förnimma;
masken, dold i blomman, bådar
blommans död.